Alla har ett val, även att inte välja och vilja någonting.

Mitt eget val att vilja bli nykter satt långt inne. Eller egentligen inte. För visst ville även jag bli nykter, och det många gånger under mina 30 år som missbrukare och beroende av alkohol. Jag gjorde också otaliga mer eller mindre lyckade försök till att bli nykter under dessa år.

Dels var jag kanske inte "färdigsupen" dels så var det också att jag hade svårt att hitta det som fungerade för mig för att bli nykter. Och det berodde på att jag letade på fel ställen efter det jag behövde för att bli nykter. På alla möjliga ställen utom på det mest uppenbara.

Lösningen och svaret på var jag skulle leta hade jag i och för sig fått några år tidigare nere i Thailand av en gammal munk som fanns ute i en by på landet. Lösningen fanns inte framför näsan på mig, den fanns inom mig.

Överallt där jag sökt efter hjälp att bli nykter så förklarade alla att jag skulle ta hjälp av den "högre makten och kraften" utan att förklara vad just det här innebar. Och tyvärr så letade jag efter detta på alla möjliga ställen utom där jag skulle letat från första början.

När väl "polletten trillade ned" så föll allting på plats. Jag fick lättare att börja jobba med mig själv när jag hade insikten att allt vad jag behövde för att bli nykter fanns inom mig.

Jag hade både kraften och makten inom mig att bli nykter för egen maskin. Även valet att bli nykter för min egen skull och ingen annans. Detta gjorde att min nykterhet blev lättare att hålla för då blev det inte någon krav att vara nykter. Det var någonting jag själv ville för min egen skull.

På så sätt så kom min nykterhet andra till del också i min omgivning. Alla närstående som jag stött bort eftersom mitt beroende och missbruk av alkohol varit starkare än viljan att vara nykter fick jag tillbaka in i mitt liv när dom såg min förändring.

Förvisso fanns det väl en del som tvivlade på att jag skulle lyckas den här gången eftersom jag "lovat runt och hållit tunt" så många gånger tidigare. Men ju längre tiden gick ju mer trodde mina närstående på mig och nu är det "förtroendekapitalet" uppbyggt igen.

Efterhand på den här resan så har det också blivit lättare och lättare att fylla livet med sådant som är bra för just mig. Då trivs jag med mitt liv och personer trivs i min närvaro.

Nu är det kanske inte så lätt alla gånger för alla att fylla livet med sådant som är bra för dom för det är mycket att ta hänsyn till också.
Men någonstans så är det ändå så att fyller vi våra liv med sådant som är bra för oss så kommer det även andra i vår omgivning till del på det ena eller andra sättet.